Bli rörlig med yoga

Det finns flera orsaker till varför du känner dig stel. Nedan listar vi ett antal av dem och reder ut vilken yogaform som kan vara lösningen. Vill du lära dig mer om yoga kan du läsa vår artikel "Den ultimata guiden till yoga" här.

En muskel löper från ett ben till ett annat, över en eller flera leder. Om muskeln är för kort inskränker den rörligheten i lederna. Det här är ofta fallet när man försöker röra vid sina egna tår. När vi sitter stilla på stolen hela dagen eller spänner oss för att inte halka på isiga vägar till och från jobbet är det inte ovanligt att hamstringsmuskulaturen på baksidan av låren förkortas. De håller helt enkelt tillbaka sittknölarna mot höften så att man inte når fram. 

Lösningen för många kan vara dynamisk yoga. Det tar nämligen inte så lång tid att förlänga musklerna. I Ashtanga- och Vinyasayoga sträcks de olika muskelgrupperna i ungefär fem andetag åt gången innan man går vidare till nästa asana (yogaställning).

Bindväven bygger upp ledband och senor. Dessutom bildar den fascia – en tålig hinna som omger musklerna och håller dem på plats. Rörelseförmågan försämras om bindväven är styv.

Det tar längre tid att tänja ut den fasta bindväven. Orsaken till det är cellernas uppbyggnad och sammansättning. Vissa material behöver helt enkelt längre tid på sig för att ge med sig. Detta arbetar vi till exempel med i Yin yoga, där varje asana hålls i flera minuter.

Musklerna blir kortare när de aktiveras av nerverna. Ibland är våra nerver så vana vid att dra ihop muskelfibrerna att de ”glömmer” att slappna av. Det gäller särskilt för personer som lider av ångest och hög stress. Nackmuskulaturen är ofta spänd utan att man är medveten om det. I längden kan det vara svårt för kroppen att slappna av i de här områdena.

Restorative yoga är ett bra verktyg för att lära kroppen att släppa sådana spänningar. Man använder lång tid för att hitta en ställning som låter musklerna slappna av. Vi använder gärna tillbehör eller props (block, kuddar, remmar, ögonkuddar) för att stötta benstommen så att det blir lättare att deaktivera nerverna.

En viktig parameter för att vara vig är faktiskt koordination. Det hjälper inte att en muskel är avslappnad och lång om de omgivande musklerna är aktiverade. Det gäller därför att bli medveten om vilka muskler man selektivt aktiverar.

Detta blir bättre med medvetenhet över tid. Som med allt annat kommer arbetet att ge resultat. Det går fortare om man tar med sig det man lär sig på yogamattan i vardagen också.

Ärr är en kroppslig reparation som gör att det bildas hård bindväv. Om man får en bristning mitt på en muskel och påföljande ärrbildning kan det påverka rörligheten. Det samma gäller efter operationer och vid skador på leder, ben och omkringliggande vävnad. Detta kan påverka vår rörlighet.

Tro det eller ej – man kan utöva de flesta yogatyper även om man har skador. Det är bra att först boka en timmes personlig rådgivning hos en erfaren instruktör för att få tips om vad man bör undvika eller tänka extra mycket på.

Och en viktig sista poäng är att alla är födda olika – vi kan ha olika längd på benen i kroppen, och lederna kommer aldrig vara uppbyggda precis likadant. Man bör därför anpassa sina förväntningar utifrån utgångspunkten och jobba med sin kropp. Motstånd eller smärta i leder bemöts med mjukhet – inte med kraft. En god regel är att ta en paus om andningen blir ojämn eller hackig, eller man grimaserar med ansiktet – målet är mjuka, jämna och rytmiska rörelser.

Funderar du på om yoga kan vara något för dig? Här hittar du en översikt över utvalda pass för att du ska bli mer flexibel och komma ner i varv.