Tre vanliga frukostar - detta bör du veta!
Vi äter ofta samma frukost varje morgon och det är därför av stor betydelse att optimera frukostens näringsinnehåll. Forskare har kommit fram till att en frukost med högt fiberinnehåll, protein och omättade fettsyror var positiv för mättnad, insulinkänslighet, blodfetter och blodtryck.
Pass
Mat och hälsa
Här kommer tre vanliga och nyttiga frukostar:
Fil/yoghurt med musli/flingor
Val av mejeriprodukt: Det viktigaste vid val av yoghurt och fil är att produkten är naturell för att minimera intaget av tillsatt socker. Även om produkten är sötad med sötningsmedel som inte ger några kalorier vänjer du dig vid att det ska smaka sött. Fetthalten är inte lika viktig, välj den fetthalt som du tycker bäst om och som mättar bäst. Vid en högre fetthalt, till exempel grekisk yoghurt, kan du enkelt få ner antalet kalorier genom att äta en mindre mängd. Bra att känna till är dock att lättmejeriprodukter innehåller färre kalorier och mindre av det mättade fettet som kroppen inte behöver.
Val av müsli/flingor: Det bästa alternativet är om du väljer en basmüsli som har högt fiberinnehåll och inget tillsatt socker. Eller gör en egen müsli:
Blanda 2 dl av varje: havregryn, rågflingor, solroskärnor, rostade hasselnötter och ev. grovhackade aprikoser för mer sötma.
Tyvärr innehåller flingor ofta tillsatt socker, även om det finns bättre och sämre alternativ. Om du absolut vill ha flingor välj då en flingsort med mycket fibrer och minimalt med tillsatt socker. Bra riktlinje är nyckelhålsmärkningens krav med minst 6 g fibrer/100 g müsli/flingor och max 9 g tillsatt socker/100 g. Toppa gärna med frukt eller bär!
Grötfrukost
Gryn: Det finns många olika varianter av gröt och det är bara att variera vilka gryn du väljer, till exempel rågflingor eller havregryn. Råg- och havregrynsgröt ger bra kvalitet på kolhydrater och har ett högt fiberinnehåll. Råg innehåller lite mer fibrer än havregryn medan havregryn har en aning högre proteininnehåll. Variera eller välj det du tycker är godast! Det finns dock gröt som inte innehåller så mycket fibrer och som mest bidrar med snabba kolhydrater – till exempel risgrynsgröt och mannagrynsgröt. Dessa ska man inte äta varje dag.
Topping: Det som sedan avgör om gröten blir nyttig är vad du har på gröten. Har du sylt på gröten tillsätter du mycket dolt socker och du vänjer dig vid att det ska smaka sött. Ett enkelt och gott alternativ är att värma frysta bär i mikron och ta på istället. Eller varför inte toppa gröten med skivad banan eller äpple? Strö gärna på några valnötskärnor så får du i dig både omega-3 och omega-6. Har du mjölk till gröten får du i dig högkvalitativt protein, kalcium och en lång rad vitaminer.
Brödfrukost
Val av bröd: En smörgås kan egentligen vara hur nyttig eller onyttig som helst. Välj ett bröd utan tillsatt socker (står i innehållsförteckningen) och högt fiberinnehåll. Gärna minst 6 g fibrer/100 g, vilket är gränsen för nyckelhålsmärkning. Om du inte har tillgång till innehållsförteckningen finns det två sätt att ta reda på om brödet innehåller socker.
1. Om brödet känns kladdigt är det troligt att det innehåller mycket socker i form av sirap
2. Tar du en tugga och tänker ”åh vilket gott bröd”, så är det sannolikt inte det nyttigaste brödet.
Brödet ska vara gott men inte för gott. Du ska vilja ha en eller två skivor, inte mer.
Pålägg: Även val av pålägg avgör om mackan blir nyttig. Att bre Nutella eller honung på smörgåsen gör den till rena godiset. Ha istället på något proteinrikt på mackan såsom kalkon, ost med låg fetthalt (10-17 %), keso, bönröra eller varmrökt lax. Toppa gärna med grönsaker som paprika, tomat eller groddar och kanske en frukt vid sidan om.